| Utbredning | Ön Komodo och angränsande öar i Indonesien |
| Kroppslängd | Uppemot 3 m |
| Livslängd | Över 20 år |
| Vikt | Honor ca 30 kg, hanar 70-150 kg |
| Föda | Insekter, fåglar, små och stora däggdjur |
| Klass | Reptilia (Kräldjur) |
| Ordning | Squamata (Fjällbärande Kräldjur) |
| Familj | Varanidae (Varaner) |
Komodovaranen lever på Komodoöarna i Indonesien.
Komodovaranen är världens största ödla. En hane kan väga över 150 kg och bli upp till 3 m. En normalstor hane i det vilda väger ca 70 kg och är ca 2,5 m. Honorna är mindre och väger runt 30 kg. Den 5 februari 2025 när de två individerna kom till Skansen-Akvariet vägde de 7 kg.
Komodovaraner äter fåglar, små däggdjur men också stora djur som får och bufflar. Deras jaktmetoder är imponerande – de smyger sig ofta nära sitt byte och slår till i en snabb attack. Komodovaranen kan äta upp till 80% av sin kroppsvikt under en måltid!
Förr antog man att komodovaranen var giftig på grund av alla bakterier den hade i munnen. Man trodde att det var bakteriefloran som var giftig. Nu vet man att komodovaraner faktiskt har giftkörtlar i sin mun. Detta gift, som produceras av specifika körtlar, kan orsaka allvarlig blodförgiftning hos deras byten. Giftet verkar genom att sänka blodtrycket och hindra blodkoaguleringen.
Komodovaranen är klassificerad som en “stark hotad” art av internationella naturvårdsunionen (IUCN). Hot mot deras livsmiljöer, människors påverkan och klimatförändringar utgör de största riskerna för deras överlevnad i naturen. Det finns ett skyddsnät för komodovaraner, bland annat genom nationalparker och bevarandeprogram.
Skansen-Akvariet är en del av EAZA’s (europeiska djurparksföreningens) bevarandeprogram. Det programmet är uppdelat i olika delar.
Skansen-Akvariet är norra Europas barnkammare/ungdomsgård för varaner. Hit kommer unga djur som är för stora för att vara kvar i avelsparken de är kläckta i. Djuren är dock för små för att själva bli föräldrar. De är här fram tills det att de blir könsmogna. På Skansen-Akvariet lär vi dem att gå in i lådor, mätas, vägas och visa upp sig vid hälsoundersökningar.
Just nu har vi två unga hanar. De är födda i november 2021 och planeras stanna här till 2027 för att sedan transporteras till europeiska djurparker och bli avelshannar för kommande generationer.
Ödlor
Det finns mer än 4 500 arter ödlor, såsom kameleonter, skinkar, leguaner, agamer, geckos och varaner. De flesta är marklevande, men vissa arter lever i träden, i hålor i marken, samt i vatten.
Det är en gammal djurgrupp som härstammar från samma gren som dinosaurierna. Vissa ödlor har drag som påminner om dinosaurier, t.ex. kajmantegun, som är väldigt lik en velocireraptor i sin huvudform.
Till skillnad från ormar har de flesta ödlor ögonlock. Det finns dock en del ödlor som saknar dessa. Istället har de ett tunt, genomskinligt, membran som skyddar ögat. Detta membran rengörs med tungan.
Precis som ormarna använder ödlorna sin tunga för att ”smaka av” lukterna i omgivningen. De har även en hyfsad syn och en del ser till och med väldigt bra. Många ödlor har även färgseende, vilket hjälper till i kommunikationen mellan individerna.
De flesta ödlor har fyra ben. Men det finns även arter som saknar ben, t.ex vår kopparödla, också kallad ormslå. Många tror att den är en orm och kallar den då för kopparorm. Man brukar skilja ödlor från ormar bland annat genom att kolla ögonlock och ben. Trots att det finns ödlor som saknar ögonlock och ben, så går det fortfarande att använda denna metod. Det finns nämligen inga benlösa ödlor som dessutom saknar ögonlock. Och vise versa.
Ödlorna har utvecklat en mängd sätt att klara sig från rovdjur, t.ex: En del ödlor kan släppa sin svans om ett rovdjur tar tag i den. En del kan t.o.m spontansläppa svansen utan något hot, som t.ex. leopardgeckon. Dessa svansar växer i regel ut igen, dock med ett annat utseende. Många ödlor lagrar näring i svansen. Om de har oturen att tappa/släppa svansen just när vintern kommer kan de få stora problem att överleva dvalan. Matsäcken är ju tom!
Stubbsvansödlan har en svans som påminner om huvudet, vilket kan förvilla angriparen. Kragödlan har en stor hudflik runt nacken som den kan spärra ut, vilket gör att den ser mycket större ut. En del ödlor, som t.ex. varaner och leguaner, kan med svansen till utdela hårda piskrapp. Många har kraftiga bett, vilket kan avskräcka den tuffaste angripare.
Många ödlor har vassa piggar i huden, vilket inte direkt gör dem aptitliga. Paddleguaner kan spruta blod ur ögonen för att skrämma och förvirra angriparen. Kamouflage är ett sätt att klara sig undan. Kameleonterna är specialister på detta.
