| Utbredning | Kuba |
| Kroppslängd | 4,5 meter |
| Livslängd | Över 60 år |
| Vikt | 70-215 kg |
| Föda | Köttätare och äter främst fisk, fåglar och små däggdjur. De är också kända för att jaga större byten som vildsvin |
| Klass | Reptilia (Reptiler) |
| Ordning | Crocodylia (Krokodiler) |
| Familj | Crocodylidae (Krokodiler) |
Utseende
Kubakrokodilen är en medelstor krokodilart som vanligtvis når en längd på mellan 2,5 till 3,5 meter, även om vissa individer kan bli längre. Den har en robust kropp med en gråbrun till olivgrön färg som kan ha mörkare fläckar eller band. Kubakrokodilen har en karakteristisk, fyrkantig form på huvudet och en relativt kort, kraftig nos. Den har också ett utmärkande mönster av rhombformade skalplattor på ryggen som är en del av dess namn (rhombifer).
Habitat
Kubakrokodilen är endemisk för Kuba, där den lever i floder, sjöar och våtmarker. Den föredrar sötvattensmiljöer men kan även förekomma i bräckvattensområden. Kubakrokodilen är främst en skogskrokodil som ofta vistas i tät vegetation nära vattenkällor, vilket ger den bra skydd och möjlighet att jaga effektivt.
Föda
Kubakrokodilen är en opportunistisk rovdjur och livnär sig på en varierad diet som inkluderar fisk, fåglar, små däggdjur och andra reptiler. Den använder sin kraftiga käft och snabba reaktioner för att fånga byten. Vid jakt kan den både smyga sig nära bytet och använda snabba anfall.
Fortplantning
Kubakrokodilen bygger sina nästen på stranden eller i närheten av vattnet, där honan lägger mellan 20 och 40 ägg. Äggen inkuberas i en grävde hög av sand och vegetation. Inkubationstiden är cirka 80 till 90 dagar innan äggen kläcks. Ungarna är fullt utvecklade och kan omedelbart börja simma och jaga små byten.
IUCN-status
Bedömning: Kritiskt hotad (CR)
Enligt Internationella naturvårdsunionen (IUCN) klassificeras kubakrokodilen som “Kritiskt hotad” (CR). Detta innebär att arten är nära att utrotas i det vilda och är under extrem risk för försvinnande. De främsta hoten mot kubakrokodilen inkluderar habitatförlust på grund av urbanisering, jordbruk och förändringar i vattennivåer, samt illegal jakt och handel. Ett av de stora problemen på Kuba är att glasögonkajman och amerikansk krokodil blivit introducerad på ön. Hälften av de födda krokodilerna har visat sig vara hybrider mellan dessa tre krokodilarter. Nu farmar man äkta kubanska krokodiler och planterar ut dem.
Skansen-Akvariets krokodiler
De två kubanska krokodilerna som finns här har en fascinerande historia. De började sin arts världsomsegling som gåva till en rysk kosmonaut på besök på Kuba 1978. Han fick dessa två som personlig gåva från Fidel Castro och tog med dem hem till Moskva. Efter en tid skänkte han dem till Moskva Zoo.
1981 skänktes de till Skansen-Akvariet och Moskva Zoo´s direktör Vladimir Spitzin levererade dem personligen.
1984 la de sina första ägg, vilka kläcktes i augusti samma år. Det var första gången man hade en lyckad avel av denna art i fångenskap.
11 ungar blev det, vilka blev starten för en årlig produktion av detta äkta kubakrokodilpar, ungar som sedemera exporterats till anläggningar runt hela världen
Sköldpaddor och krokodiler
Det finns ungefär 300 arter sköldpaddor. De har bosatt sig i alla möjliga klimat och miljöer, förutom de allra kallaste!
De finns djupt inne i djungeln, men även ute på savannen och till och med i öknen. Det finns arter som lever i saltvatten och andra som lever i sötvatten. Det finns många arter i Europa.
För ungefär 4 000 år sedan fanns det sköldpaddor i Sverige, men klimatet blev kallare och de dog ut. Nu kan man ibland hitta sköldpaddor i sjöar runt om i Sverige, men det är dessvärre husdjur som släppts ut av djurägaren, som tröttnat! Oftast handlar det om Nordamerikanska arter som lever i ett klimat som påminner om vårt svenska klimat.
Om vintrarna är milda och de hittar övervintringsplatser så klarar de sig alldeles utmärkt, men många dör när vintern närmar sig. Vår sommar är dessutom lite för kort för att de ska kunna etablera sig och föröka sig.
En del människor tror att sköldpaddor kan kliva ur sitt skal, men det är inte möjligt. Skalet är nämligen en del av deras skelett och revben, bröstben och ryggrad är sammanvuxna med skalet. Skölden är däremot ett mycket bra skydd mot rovdjur.
När sköldpaddan blir hotad drar den in huvudet i skalet och ”stänger” sedan till öppningarna med hjälp av benen.
Det finns till och med sköldpaddor som har bukskalet delat, med ett eller två ”gångjärn”, vilket innebär att de kan stänga till skalet fullständigt, med mjukdelarna helt skyddade!
En del vattenlevande sköldpaddor har dock inget yttre skal, utan istället en tjock läderartad sköld, och kallas därför lädersköldpaddor. Alla sköldpaddor är äggläggare, och trots att en del sköldpaddor lever i vatten så lägger samtliga sina ägg på land.
Krokodiler
Krokodilerna är en av de äldsta djurgrupperna som finns på jorden, de levde samtidigt med dinosaurierna. Det finns 23 arter, från den minsta, dvärgkrokodilen, Osteolaemus tetraspis, som blir max 1,5 meter lång, till den största, saltvattenkrokodilen, Crocodylus porosus, som kan nå en längd på långt över 6 meter och en vikt av över ett ton!
Krokodilerna är ett av två djur som ofta ser människan som mat, det andra är isbjörnen.
En krokodil över två meter skall betraktas som livsfarlig och respekt och avstånd är ett måste. Krokodiler är betydligt snabbare än man kan tro, även på land. De har olika sätt att döda sina byten på. Mindre byten dör av kraften i bettet och sväljs hela. Större byten dras i regel ner under vattenytan och dränks.
Sedan fördelas bytet genom att krokodilen tar ett fast grepp och snurrar runt sin egen axel, vilket leder till att matstycken i lagom storlek att svälja, vrids loss. En krokodil kan hålla andan väldigt länge, beroende på temperatur i vattnet. Tidsstudier hos oss visade att en krokodil kunde vara under ytan över 3 timmar, utan att gå upp och andas.
Ett par anpassningar till livet i vatten är: Öronen har lock som stängs när de sänker sig under ytan. Även näsborrarna stängs vid dykning. För att kunna hålla ett byte under ytan, utan att få ner vatten i lungor och mage, så har de ett vattentätt struplock som också stängs när de är under ytan.
Ögonen har ett tredje, genomskinligt ögonlock, som fälls för i sidled. Detta fungerar som ett cyklop och hjälper krokodilen att se under vatten.
