| Utbredning | Halvöknar i södra Afrika |
| Kroppslängd | Ca 25 cm |
| Livslängd | Ca 15-20 år |
| Vikt | 600-900 g |
| Föda | Insekter, ödlor och skorpioner men de kan även ta småfåglar, ägg, gnagare och andra små däggdjur. |
| Klass | Mammalia (Däggdjur) |
| Ordning | Carnivora (Rovdjur) |
| Familj | Herpestidae (Manguster) |
Utseende
Surikaten är ett litet rovdjur som tillhör familjen manguster, med en kroppslängd på cirka 25-35 cm, exklusive svansen som kan vara 25-28 cm lång. Den har en slank och smidig kropp täckt med kort, gråbrun päls med mörkare ränder längs ryggen. Deras svans hjälper dem att stå upprätt när de är på vakt. De har också vassa klor som används för att gräva efter mat och bygga sina komplexa underjordiska bon.
Habitat
Surikater lever i torra och halvtorra områden i södra Afrika, inklusive delar av Namibia, Botswana, Sydafrika och Zimbabwe. De föredrar öppna gräsmarker, savanner och buskland, där de kan skapa sina underjordiska bon i sandig eller lerig jord. Surikater är anpassade till liv i extremt varma klimat och är mycket skickliga på att hantera höga temperaturer.
Föda
Surikater är karnivorer/insektivorer och har en diet som består av insekter och små ryggradsdjur. Deras kost består huvudsakligen av termiter, skalbaggar och andra små insekter. De är kända för att använda sina klor för att gräva upp termitbon och deras samarbete och effektivitet i att hitta mat är en viktig del av deras sociala struktur.
Social Struktur
Surikater lever i sociala grupper kallade “klaner” eller “familjegrupper” som vanligtvis består av mellan 10-15 individer. Dessa grupper är mycket hierarkiska och styrs av en dominant hona. Gruppmedlemmarna samarbetar i alla aspekter av livet, inklusive matinsamling, fortplantning och försvar mot rovdjur. De använder komplexa kommunikationssystem för att koordinera sina aktiviteter och för att varna för fara.
Fortplantning
Fortplantningen sker året runt, men i vissa regioner kan den vara mer säsongsbetonad beroende på tillgången på mat. Honor föder en kull på mellan 2 och 5 ungar efter en dräktighetsperiod på cirka 11 veckor. Ungarna föds blinda och hjälplösa och tillbringar sina första veckor i boet, medan de vuxna medlemmarna i gruppen tar hand om dem och skyddar dem.
IUCN-status
Bedömning: Livskraftig (LC)
Enligt Internationella naturvårdsunionen (IUCN) klassificeras surikaten som “Livskraftig” (LC). Detta innebär att arten inte för närvarande är utsatt för någon allvarlig risk för utrotning och har en stabil eller ökande population. Surikater är anpassningsbara och lever i relativt stora grupper, vilket bidrar till deras överlevnad och stabilitet.
Bevarandeinsatser
Surikaten är inte under allvarligt hot, men det är fortfarande viktigt att övervaka och skydda deras livsmiljöer, särskilt från habitatförlust och förändringar i markanvändning. Bevarandeinsatser kan också fokusera på att skydda deras ekosystem och hantera eventuella konflikter med människor och boskap.
Surikater är fascinerande djur med komplexa sociala strukturer och anpassningsförmåga till sina miljöer. Deras levnadssätt och sociala interaktioner gör dem till en viktig del av den biologiska mångfalden i södra Afrika.
Övriga däggdjur
Det finns tre underklasser däggdjur: Kloakdjur, pungdjur och äkta däggdjur. Sammanlagt finns ungefär 4 500 däggdjursarter, allt från de minsta näbbmössen, inte mer än tre cm långa, till det största djuret som någonsin funnits, blåvalen som kan bli 30 meter lång och kan väga över 150 ton.
Det som kännetecknar däggdjuren är: Att de diar sin avkomma. Att alla har hår, om än så lite ibland.
De flesta är levandefödare. Det finns undantag, kloakdjuren. De är varmblodiga, dvs egen kroppstemperaturreglering, med ett par undantag, nakenråttorna och sengångarna.
De flesta lever på land, andas med lungor och har ett hjärta med fyra håligheter. Dessutom har däggdjur två ben och två armar, fyra ben eller två pariga fenor.
Alla har ett mellanöra med tre hörselben. Det är den enda djurgruppen som har ett mellangärde, dvs en skiljevägg mellan brösthåla och bukhåla.
