Matamata

Utbredning Norra Sydamerika, Amazonas och Orinocos lågland
Kroppslängd 40–45 cm
Livslängd 30-35 år
Föda
Mest fisk
Matamata

Liggande på botten ser denna sköldpadda inte ut som om den ”jagar”, men det är är meningen.

Precis som alligatorsköldpaddan har matamatan ett inaktivt jaktsätt, d.v.s. de låter bytet komma till dem istället, med hjälp av lockande utskott på halsen. När bytet kommer inom räckhåll gapar matamatan och vidgar halsen blixtsnabbt. Då uppstår ett sug, som drar in både vatten och det chanslösa bytet i munnen på matamatan.

Skalets utseende har också det en funktion. Det buckliga, ofta algbeklädda skalet smälter perfekt in i omgivningen och gör att matamatan är näst intill osynlig för bytesdjuren Kan väga över 15 kg och hör till en av de största sötvattensköldpaddorna.

Sköldpaddor och krokodiler

Det finns ungefär 300 arter sköldpaddor. De har bosatt sig i alla möjliga klimat och miljöer, förutom de allra kallaste!
De finns djupt inne i djungeln, men även ute på savannen och till och med i öknen. Det finns arter som lever i saltvatten och andra som lever i sötvatten. Det finns många arter i Europa.

För ungefär 4 000 år sedan fanns det sköldpaddor i Sverige, men klimatet blev kallare och de dog ut. Nu kan man ibland hitta sköldpaddor i sjöar runt om i Sverige, men det är dessvärre husdjur som släppts ut av djurägaren, som tröttnat! Oftast handlar det om Nordamerikanska arter som lever i ett klimat som påminner om vårt svenska klimat.

Om vintrarna är milda och de hittar övervintringsplatser så klarar de sig alldeles utmärkt, men många dör när vintern närmar sig. Vår sommar är dessutom lite för kort för att de ska kunna etablera sig och föröka sig.
En del människor tror att sköldpaddor kan kliva ur sitt skal, men det är inte möjligt. Skalet är nämligen en del av deras skelett och revben, bröstben och ryggrad är sammanvuxna med skalet. Skölden är däremot ett mycket bra skydd mot rovdjur.

När sköldpaddan blir hotad drar den in huvudet i skalet och ”stänger” sedan till öppningarna med hjälp av benen.
Det finns till och med sköldpaddor som har bukskalet delat, med ett eller två ”gångjärn”, vilket innebär att de kan stänga till skalet fullständigt, med mjukdelarna helt skyddade!

En del vattenlevande sköldpaddor har dock inget yttre skal, utan istället en tjock läderartad sköld, och kallas därför lädersköldpaddor. Alla sköldpaddor är äggläggare, och trots att en del sköldpaddor lever i vatten så lägger samtliga sina ägg på land.

Krokodiler

Krokodilerna är en av de äldsta djurgrupperna som finns på jorden, de levde samtidigt med dinosaurierna. Det finns 23 arter, från den minsta, dvärgkrokodilen, Osteolaemus tetraspis, som blir max 1,5 meter lång, till den största, saltvattenkrokodilen, Crocodylus porosus, som kan nå en längd på långt över 6 meter och en vikt av över ett ton!

Krokodilerna är ett av två djur som ofta ser människan som mat, det andra är isbjörnen.
En krokodil över två meter skall betraktas som livsfarlig och respekt och avstånd är ett måste. Krokodiler är betydligt snabbare än man kan tro, även på land. De har olika sätt att döda sina byten på. Mindre byten dör av kraften i bettet och sväljs hela. Större byten dras i regel ner under vattenytan och dränks.

Sedan fördelas bytet genom att krokodilen tar ett fast grepp och snurrar runt sin egen axel, vilket leder till att matstycken i lagom storlek att svälja, vrids loss. En krokodil kan hålla andan väldigt länge, beroende på temperatur i vattnet. Tidsstudier hos oss visade att en krokodil kunde vara under ytan över 3 timmar, utan att gå upp och andas.

Ett par anpassningar till livet i vatten är: Öronen har lock som stängs när de sänker sig under ytan. Även näsborrarna stängs vid dykning. För att kunna hålla ett byte under ytan, utan att få ner vatten i lungor och mage, så har de ett vattentätt struplock som också stängs när de är under ytan.
Ögonen har ett tredje, genomskinligt ögonlock, som fälls för i sidled. Detta fungerar som ett cyklop och hjälper krokodilen att se under vatten.

Fler Sköldpaddor och krokodiler

I samarbete med:


© Copyright Skansen Akvariet