Världens mest annorlunda akvarium!

Här hittar du inte bara fiskar och korallrev utan också apor, ödlor, ormar, spindlar, krokodiler, papegojor, sköldpaddor, skorpioner, svartråttor, lemurer, sengångare och många andra. Med åren har Skansen-Akvariet blivit mer en ark än ett akvarium. Jonas Ark.

Här händer det alltid något nytt. Sen starten 1978 har vi byggt om och utökat med nya djur och upplevelser. Klappa en spindel. Krama en orm. Vimla med lemurerna. Vandra bland regnskogens djur. Eller varför inte killa en rocka? På Skansen-Akvariet får du närkontakt med djur och natur. (Du bör dock inte kela med krokodiler och kobror, förstås).

I vår stora damm simmar rockor, som du gärna får klappa om du törs… Det är på Skansen-Akvariet de exotiska, främmande och spännande djuren bor. Det är här du kan lära dig förstå och uppleva djuren med alla sinnen. Välkommen in i den vilda världen!

Välkända ansikten Vi får ibland besök av lite mer kända ansikten, det är alltid kul då det ger uppmärksamhet åt både vår verksamhet men speciellt åt djuren och frågor som rör deras art. Här bredvid ser du ett urval av de som hälsat på, om du vill se fler kan du göra det på kändisgalleriet. 

Papegojor

Papegojor

[portfolio items=”” tag=”Papegoja” order=”name” style=”modern_grid” columns=”4″ animation=”bottom-to-top”]

Skorpioner

Idag finns cirka 1 500 arter av skorpioner, varav endast ett 25-tal arter kan orsaka dödsfall hos människan vid stick.
Giftigast av alla arter är en skorpion vid namn Leiurus quinguestriatus som förekommer i öknarna runt Egypten, Israel och Turkiet.
Farligast anses den nordafrikanska tjocksvansskorpionen (Androctonus australis) vara på grund av dess starka gift, hetlevrade temperament och förkärleken att leva nära människan. Årligen dör cirka 5 000 människor av skorpionstick i världen.
Värst drabbat är Mexiko med cirka 800 dödsfall per år. Skorpioner lever i de flesta öknar, regnskogar och tempererade områden i världen.
En art, Euscorpius flavicaudis, förekommer ända upp i södra England. I skorpionens äter insekter av alla slag, skalbaggar, larver, kackerlackor, gråsuggor, ödlor, grodor, maskar, spindlar, musungar m.m.

Fiskar

Fiskar lever i bräck-, söt- och saltvatten och samtliga, förutom lungfiskarna, andas med gälar. Mer än 30 000 arter fiskar finns beskrivna.

De delas upp i tre klasser: Käklösa fiskar, som nejonögon och andra rundmunnar. Broskfiskar, dvs hajar och rockor, ca 750 arter. Benfiskar, den största klassen med knappt 30 000 arter. Många fiskar som lever i vattennivåer dit solljuset når har minst lika bra syn som människan, även med färgseende. En del kan även se ultraviolett ljus. Andra sinnen som används är sidolinjeorganet, vilket är ett organ som känner av rörelser och vibrationer i det omgivande vattnet.

En del, t.ex. hajar, känner av de elektromagnetiska strömmar som muskler alstrar när de används. Hörseln är utvecklad i olika grad och många hör mycket bra, dels med hjälp av öronen, men även med hjälp av sidolinjeorganet. Även smak- och luktsinnet är välutvecklat hos många fiskar. De flesta fiskar har en simblåsa, vilken hjälper dem att hålla sig stilla i vattnet, utan att behöva simma. De som saknar simblåsa, såsom bl.a. broskfiskarna, måste ständig simma för att inte sjunka till botten.

Övriga däggdjur

Övriga däggdjur

Det finns tre underklasser däggdjur: Kloakdjur, pungdjur och äkta däggdjur.
Sammanlagt finns ungefär 4 500 däggdjursarter, allt från de minsta näbbmössen, inte mer än tre cm långa, till det största djuret som någonsin funnits, blåvalen som kan bli 30 meter lång och kan väga över 150 ton.

Det som kännetecknar däggdjuren är: Att de diar sin avkomma. Att alla har hår, om än så lite ibland.
De flesta är levandefödare. Det finns undantag, kloakdjuren. De är varmblodiga, dvs egen kroppstemperaturreglering, med ett par undantag, nakenråttorna och sengångarna.

De flesta lever på land, andas med lungor och har ett hjärta med fyra håligheter. Dessutom har däggdjur två ben och två armar, fyra ben eller två pariga fenor.
Alla har ett mellanöra med tre hörselben. Det är den enda djurgruppen som har ett mellangärde, dvs en skiljevägg mellan brösthåla och bukhåla.