Däggdjur

Däggdjur

Det finns tre underklasser däggdjur: Kloakdjur, pungdjur och äkta däggdjur.
Sammanlagt finns ungefär 4 500 däggdjursarter, allt från de minsta näbbmössen, inte mer än tre cm långa, till det största djuret som någonsin funnits, blåvalen som kan bli 30 meter lång och kan väga över 150 ton.

Det som kännetecknar däggdjuren är: Att de diar sin avkomma. Att alla har hår, om än så lite ibland.
De flesta är levandefödare. Det finns undantag, kloakdjuren. De är varmblodiga, dvs egen kroppstemperaturreglering, med ett par undantag, nakenråttorna och sengångarna.

De flesta lever på land, andas med lungor och har ett hjärta med fyra håligheter. Dessutom har däggdjur två ben och två armar, fyra ben eller två pariga fenor.
Alla har ett mellanöra med tre hörselben. Det är den enda djurgruppen som har ett mellangärde, dvs en skiljevägg mellan brösthåla och bukhåla.

Apor

Apor

Apor, fascinerande djur med massor av olika anpassningar beroende på var de lever.
De flesta, t.ex. silkesapor och tamariner, är trädlevande, men det finns även marklevande arter, såsom makaker och babianer.

Man delar upp aporna i Nya respektive Gamla Världens apor. De skiljer sig åt på olika sätt: Näsborrar: Gamla världens apor har ofta avlånga näsborrar som sitter tätt ihop, medan nya världens apor har runda näsborrar som sitter mer åtskilda. Gamla Världens apor har ibland kindpåsar att samla mat i, medan Nya Världens aldrig har det.

Vissa av Gamla Världens apor, t.ex. babianerna har kala sittdynor, vilket inte Nya Världens apor har. En del av Nya Världens apor har en gripsvans, Gamla Världens apor har inte det.

Det finns ungefär 280 arter apor, uppdelade i 9 familjer:
-Tarsiidae: Spökdjur
-Callithrichidae: Silkesapor, goeldisapa och tamariner
-Cebidae: Kapuciner och ekorrapor
-Aotidae: Uggleapor
-Pitheciidae: Titipor, sakiapor och uakari
-Atelidae: Vrålapor, ullapor och spindelapor
-Cercopithecidae: Gamla världens apor
-Hylobatidae: Gibbon och siamang
-Homonidae: Människoapor och människan

Surikat

Surikat

Utbredning: Halvöknar i södra Afrika
Kroppslängd: Ca 25 cm Livslängd: Ca 15-20 år
Föda: Insekter, ödlor och skorpioner men de kan även ta småfåglar, ägg, gnagare och andra små däggdjur.
Övrigt: Surikaten bildar samhällen med upp till 30 individer i en grupp. Artens framgång i Kalaharis ogästvänliga öken beror på samarbetet inom gruppen. Genom att alla håller ihop kan de t.ex jaga bort rovdjur, som är mycket större än de själva.
Surikaten blir 25 cm lång (plus lika lång svans) och väger upp till 900 gram. Livslängden i naturen är 10 år. Men våra surikater här på Skansen-Akavariet har uppnått den höga åldern av nästan 18 år.
Surikaterna får 4 -5 ungar efter en dräktighetstid på 75 dagar.
Surikater kan överleva ett stick av en skorpion och även bett av giftormar, som skulle kunna döda en människa.

Nakenråtta

Nakenråtta

Utbredning: Södra Etiopien, östra Kenya och större delar av Somalia
Kroppslängd: Ca 10 cm Livslängd: Upp till 30 år
Föda: Rötter och rotknölar.
Vikt: 30-80 g.

Övrigt: Nakenråttorna är mycket speciella djur. Den sociala uppbyggnaden kan liknas vid binas och myrornas. I en koloni, som normalt består av 20-30 individer, finns endast 1 reproduktiv hona, drottningen, och 1-3 reproduktiva hanar.

De övriga är indelade i två så kallade kast, arbetare eller icke arbetare. Icke arbetandes roll är att vara soldater. De tillbringar dock sin mesta tid i bokamrarna tillsammans med drottningen. Arbetarna, som är minst till växten, kryper mest runt och forslar mat och bomaterial till bokamrarna samt gräver nya tunnlar och reparerar gamla.

Grävningen av nya tunnlar går till så att en av råttorna ansvarar för grävningen, en för utkastningen samt de övriga för forsling av lösgrävt material. Efter en dräktighet på ca 80 dagar föder drottningen 4-20 ungar som vårdas av samtliga i kolonin. Avvänjning startar vid 3 veckors ålder, då de börjar äta föda, som burits till boet. Dessutom tigger de spillning av de vuxna. Detta tycks vara viktigt för deras näringstillförsel.

Vid ca 3 månaders ålder ansluter de sig till arbetarkasten där de flesta stannar hela livet. Andra börjar växa efter en tid och blir soldater. Nakenråttan blir dock inte fullvuxen förrän vid drygt 1 års ålder. Nakenråttan är det enda däggdjur som är växelvarmt, dvs inte har någon egen kroppstemperaturreglering. De har heller inga svettkörtlar.

Ofta ligger bokammaren i en svalare, men något fuktigare del av det underjordiska systemet. För att lösa problemet med värmen springer arbetare upp till de ytliga, varma delarna. Där tar de upp värme i sina kroppar, värme som de sedan överför till drottningen, hanarna och soldaterna i bokammaren, likt varmvattenflaskor.

Tvåtåig (tvåfingrad) sengångare

Tvåtåig (tvåfingrad) sengångare

Utbredning: Centralamerika från Nicaragua och söder ut till Venezuela, nordöstra Brasilien och norra Peru.
Kroppslängd: 58-70 cm. Livslängd: Upp till 40 år i fångenskap
Föda: Blad, skott och frukter.
Övrigt: Sengångare är unika på många sätt. De tillbringar i stort sett hela sitt liv hängande upp och ned i sina kraftiga krökta klor. De äter, sover, parar sig och föder sina ungar i den ställningen. För att kunna klara av detta bildar klorna kraftiga klätterhakar och pälsen växer åt ”fel” håll för att leda undan regnvattnet.
De är nattaktiva.
Sengångaren är ett ekosystem i sig, eftersom den lever i symbios med blågröna alger, vilka ger dem ett effektivt kamouflage. I sengångarens päls kan man även hitta ett antal arter malar, vilka endast lever i sengångarens päls.
När sengångaren går ner på marken för att uträtta sina behov, vilket inträffar en till två gånger per vecka, lägger malarna sina ägg i avföringen. Där utvecklas sedan fjärilslarverna och när de blir flygfärdiga flyger de runt tills de hittar en egen sengångare att bosätta sig på.
Sengångaren har den lägsta och mest varierande kroppstemperaturen av alla däggdjur, runt 30-34 grader. Under sömnen kan den sjunka ner till 23-24 grader.
När det är dags för sengångarhonan att föda sin unge hänger hon sig i en gren med fritt fall under. Ungen föds rakt ut i luften och navelsträngen fungerar som en livlina. Snacka om bungy jump!!
Ofta försöker dock mamman fånga upp ungen direkt. sedan lägger hon ungen på magen. Då är den ”rättvänd”, den enda perioden i sitt liv.